Aurora - Min egna ponny, min vän, mitt allt.
Jag kommer ihåg dagen då jag träffade dej som den var igår. Även om det var i slutet av April.
Du stod ensam i en hage och dina två kompisar stod i en annan. Ägaren berättade att du rymt på morgonen så du skulle få stå själv ett tag i en hage med bättre staket.
Jag såg dej inte till en början. De enda hästarna jag såg var den kritvita hästen som jag fastnade för direkt och din mamma. Vi gick ner till hagen till de två hästarna, Aska och Thoka. Dom var väldigt skygga och jag tyckte genast inte om den vita längre på samma sett som innan. Jag ville ju ha en riktigt gosig häst.
Ägaren berättade för mej att den Aska hade blivit misshandlad innan den kom till henne, därav skyggheten.
Ägaren sa till mej att vi skulle gå vidare till den tredje hästen, dej, Aurora. Jag såg dej på långt håll. Du var en fux.En helt vanlig fux, trodde jag. Jag har aldrig varit mycket för fuxar. Jag har alltid gillat speciella färger som kritvita hästar och skäckar. Men jag ville ändå ge dej en chans.
Jag kommer ihåg att när jag hoppade in i hagen till dej så kom du direkt fram till mej och nosade på mej efter godis.Och gav ifrån dej en mullrade gnäggning. Jag började klappa dej och gosa med dej. Efter ett tag upptäckte jag en speciell sak med dej, du hade ett hjärta på mulen. Så himla fint tyckte jag. Efter en timmes gosande hade du somnat i min famn.
Sen den dagen visste jag att det alltid skulle vara du och jag. Den där fuxen som jag inte tyckte var något speciellt har förvandlats till mitt allt. Min egna ponny, min vän, mitt allt.
Aurora, jag älskar dej. Kommer aldrig lämna dej<3
Xoxo Ronja
